Avklarat!
Såååå skönt, presentationen gick riktigt bra faktiskt. Klasskamraterna sa att det såg mycket proffsigt ut, att jag inte alls verkade nervös. Sånt gillas!
KLAR!
Så då var jag klar med uppsatsen, kommer säkert komma på något mer pill men inte kan det vara mycket inte :) Sitter ju på sätt och vis med den imorgon också då jag ska göra en power point presentation. Men det är såå skönt! Hade mina tvivel ett tag på att jag skulle hinna bli klar innan långhelgen.
Snart ska jag fira med spinning :)
Kört fast
Jag känner att jag har kört fast lite med uppsatsen och min skrivarkompis ligger på sjukhus så jag har ingen att diskutera problemet med. Får ta nya tag imorgon (eller kanske på torsdag?) istället.
Ångest...
Får alltid sådan skrivkramp och känner mig lite sådär ångestfylld innan jag sätter igång med ett större skrivprojekt. Gör allt annat än att skriva bara för att skjuta upp det hela lite till...
KLAR!
Då var man färdig hälsoprofilbedömmare också :)
Tungt...
Ingen bra dag idag. Har känts motigt och tungt större delen av dagen, dessa känslor har under eftermiddagen kulminerat till ett enda stort mörker. Inget känns roligt, är oerhört omotiverad och har dåligt samvete för att jag inte presterar.
Ljuspunkten är dock att jag nu förstår varför jag känner så här. För tillfället är det bara för mycket! För många stora saker. Det känns överväldigande! Det känns som att allt jag gör måste sitta.
Lösningen är att:
- ta ett steg tillbaka och se till en sak i taget
- släppa det dåliga samvetet och tron att man hela tiden måste prestera
- tänka på att man måste följa sina drömmar, ett steg i taget, det finns inga misslyckanden
Vilken skitdag det blev
De som är ansvariga för vår högskoleutbildning verkar ju vara helt inkompetenta och mycket nochiga. Var ju inbjudna till campus som ligger en sisådär 15 mil härifrån, självklart kan inte alla STUDENTER åka. Så vi kommer till skolan för att se på telebild som vanligt men upptäcker att de inte tänker visa något från dagens introduktioner. Det mailet kom ut igårkväll tjuo över åtta (även om mailet var öppet för tolkningen att det var telebild OCKSÅ). Hur många hann läsa det när vi skulle träffas nio dagen därpå?
Efter mycket tjat fick vi upp en visning iaf. Rätt dåliga föreläsningar men ändock. Sedan går vi på lunch och när vi kommer tillbaka kopplas vi inte upp mot högskolan. Efter en del strul får vi reda på att de har bytt sal - UTAN ATT INFORMERA - där det inte fanns någon möjlighet till inspelning. MEN HALLÅ! Kunde väl åtminstone sagt det innan så vi slapp sitta i skolan i närmare två timmar i onödan.
Blir bara så trött på allt strul, bristen på information och att de aldrig kan vara lite förutseende!
Ändringar
Imorgon börjar två nya kurser i skolan. Var inne på skolans internetplattform idag. Schemat i ena kursen är ändrat, men det finns inget klarlagt ännu! Fördelen är dock att den kommer att vara helt webbaserad. Det lättar upp flyttveckan en aning.
KUUUL!
Vad roligt det var att skriva hemtenta idag :) Riktigt intressanta och bra frågor. Nu känner jag mig så mycket mer allert och pigg på att göra något öht. Har redan kommit så längt som jag hade planerat att göra tills på fredag. Kan nog bli klar denna veckan redan :)
Tentaångest?
Börjar nog få lite ångest över vad jag kan och inte. Hur mycket har egentligen fastnat? Men jag har som stående regel att absolut inte plugga såhär kvällen före - tycker bara att det stressar. Dessutom har jag en liten filosofi om att hjärnan behöver lite tid på sig att smälta all information i lugn och ro. Så just nu gäller det bara att försöka släppa tentan så mycket som möjligt.
LÄNGTAR TILL I MORGON EFTERMIDDAG!!!
Fokus?
Det är brist på fokus och motivation just nu. Har gjort de flesta måstegrejerna på listan nu men har en kvar. Nämligen att börja plugga...suck! VILL INTE! Allt annat känns roligare, förutom att jobba då, fick en förfrågan men nej tack inte idag. Så nu sitter jag och bara väntar på att inspirationen ska komma över mig :) och att hjärnan ska skärpa till sig lite så jag får in någonting. Vore ju tråkigt att sitta i flera timmar utan att få något för det :)
Snart helg!
Seminarium i eftermiddag
Ska snart iväg på ett seminarium där vi ska diskutera kommunikationen i en intervjusom jag inte har gjort. Jag orkade inte boka in ytterligare en intervju, var inte så länge sedan sist. Så jag tänkte helt enkelt använda mig av samma intervju fast med fokus på kommunikationen och med en viss del påhittade elemant. Så kan det gå när man har fullt upp och blir lite lat. Hoppas ingen genomskådar min bluff bara ;)
Intressant kurslitteratur
Jag har snart läst ut en bok som heter "Kommunikation. Samspel mellan människor."
Boken är mycket lättläst och användbar, inte bara för mig som ska arbeta som coach där samtala är det enda jag kommer att göra dagarna igenom, utan jag tror även att andra skulle ha stor nytta av boken. Yrken som jag kan tänka har nytta av den är lärare, arbetsledare/chefer eller konsulter, ja egentligen alla som i sitt yrke kommer i kontakt med männskor som de ska hjälpa. Speciellt stor nytta tror jag att boken har ifall man innehar någon slags maktposition över den som man samtalar med.
Boken tar upp saker som påverkar vår kommunikation (t.ex. dålig självkänsla), olika sorters samtal, faktorer som stör kommunikationen, den icke-verbala kommunikationen och lyssnande (vi har två öron men bara en mun).
Sedan skulle jag även kunna tänka mig att låta min älskling läsa åtminstone ett kapitel i boken, nämligen det om att lyssna. Aktivt lyssnande, att verkligen lyssna på vad den andre säger, är han urdålig på! Jag vet inte hur många gånger han i efterhand säger att: "Det har inte jag hört att du sagt..."
Att plugga
Så skönt att slippa plugga, missförstå mig inte, jag älskar att plugga men hjärnan behöver få vila lite (helst framför lite "hjärndöd" tv). Jag gör alltid så att jag i början av en kurs planerar upp all läsning så att det verkligen blir som vilket arbete som helst. Det är jätteviktigt för mig att, trots att jag fortfarande vid 26 års ålder pluggar, (ingen i min umgängeskrets gör det längre) leva ett så normalt liv som möjligt. Det ska inte märkas att jag har såna problem med att bli vuxen, ta ansvar och leva ett "normalt" liv :)
En liten teori
Jag har en litet kontroversiell livsfilosofi som bland annat går ut på att man aldrig blir färdigutbildad. Jag anser att bli nöjd med det man har/är är det farligaste som finns. Med ordet nöjd menar jag inte att man inte ska känna sig duktig och att man åstadkommit bra saker, utan att det är farligt att stanna upp och säga nu är jag klar nu är jag nöjd med livet. Det kan funka alldeles uymärkt under en period men i längden tror jag att det är det farligaste man kan göra. Risken är väldigt stor att du stannar upp i din personliga utveckling!
Tänk dig medelålders kvinnor och män som arbetat med ungefär samma uppgifter på samma ställe hela yrkeslivet, min erfarenhet är att många av dem (absolut inte alla) kan vara både trångsynta, bittra och uttråkade. Det går att väga upp sådana situationer, det tror jag, med ett aktivt och utvecklande fritidsliv eller andligt liv.
Tänk på hur mycket ny och gammal kunskap och visdom det finns i världen som bara väntar på dig! Utvecklingen kan dessutom ske inom så många områden: yrkeslivet (nytt eller gammalt), fritidsintressen, som förälder, medmänniska och andligt för dig själv. Så slå dig inte till ro utan fortsätt utvecklas!
Tjat
Jag vet att jag tjatar men hur användbart känns det att läsa om att man måste skriva affärsplaner på engelska för att locka utländska riskkapitalister att investera i företaget. Mitt framtida enmansföretag där jag kommer att arbeta med coaching i en svensk småstad. Utländska riskkapitalister sökes....eller?
Relevans?
Fastnar hela tiden framför diverse bloggar i stället för att göra de skoluppgifter jag har. Det är så tråkigt när man läser kurser som inte känns relevanta. Har ju nämnt tidigare att jag läser en del entreprenörskap, den nuvarande kursen är inriktad på särprägel. Det är bara det att vi läser om jättestora företags affärsidéer och om hur vi ska locka till oss riskkapitalister. Så stort företag tänker ialla fall inte jag starta :) Intressant men inte relevant?
Godmorgon
I går kväll när jag skulle sova påbörjade jag en skoluppgift som sträcker sig över 90 dagar. Det handalr om muskulär och mental avslappning. Men fatta att jag måste komma ihåg att göra detta varje dag i 90 dagar!!! Jag som har teflonhjärna och allt. Dessutom är mina dagar så fullspäckade med skola och jobb att det är svårt att klämma in något mer än lite träning. Ja ja det gäller väl bara att få in en rutin.
Bakgrund forts.
Jag lyckades faktiskt vara ifrån den akademiska världen i ett helt år efter det :) Under tiden arbetade jag ca 75% kvällstid. Så på dagarna gjorde jag ingenting. Skönt kan tyckas men oj vad förslappad jag blev. Till slut fick jag nog. Arbetssökandet gick trögt, har nog aldrig varit så bra på att sälja mig själv, och jag mådde inget vidare. Jag beslutade mig allstå för att ta till den mest självklara utvägen - att börja plugga igen. (Kan det vara så att jag är lite rädd för det nya kanske... hmm) Den här gången till hälsocoach.
Bakgrund
Om nu någon mot all förmodan skulle hitta hit - här är min bakgrund:
Började plugga historia och konst för... hmm många år sedan. Snart sju år sedan är det visst. (Suck, jag börjar visst bli gammal.) Högsta drömmen då var att bli något historiarelaterat, men INTE lärare. En sur föreläsare tog effektivt kål på de drömmarna.
Därefter tog jag ett sabbatshalvår för att sedan börja läsa beteendevetenskap. Vilket var jättekul och intressant. Jag drömde om att bli psykolog men var för ung och hade inte skrapat ihop tillräckligt med arbetslivserfarenhet. (Inte för att betygen hade räckt till heller.) Därför fortsatte jag med sociologin, som ingår i de beteendevetenskapliga ämnena, kompletterade med lite mer psykologi och diverse kortare kurser. Efter tre år var jag klar...trodde jag då. Men jag har uppenbarligen svårt för att hålla mig ifrån den akademiska världen för efter ett uppehåll med jobbsökande var jag tillbaka på universitetet igen och läste ytterligare ett halvår.
